Nu förstår jag vad dom menar,

den första veckan är jobbigast. 

Under två dagars tid, medans jag varit på jobbet.

Har jag inte varit annat än hungrig.

Jag är sugen på någonting konstant.
Men jag vägrar att stopp någonting i min mun.

Det gör min så jävla frustrerad.

Och inte tala om mina tankar. (dom suger)

Jag går runt och tvivlar på mig själv.
Fast jag vet att jag kommer att klara det här.
Jag fattar ingenting?

Kan verkligen mat, göra en så fuck up?

Idag har jag haft så kontiga känslor i hela kroppen.

Känner mig lätt som en fjäder och skulle kunna springa med mil.

Jag förstår inte vad dom menar med att den första veckan är jobbigast.

För jag känner nada, är lite lätt yr + att man är lite hungrig.
Men är det inte värre, kommer jag klara dessa 12 veckor utan promlemo.

Nu taggar jag till tusen på en lång promis ikväll, med underbarast.

Puss puss.

Ny kategori här på bloggen, viktnedgången. 

Här tänkte jag skriva ner alla mina tankar och fundering.

Som alla kanske redan vet, satsar jag på att gå ner 25 kg.

För er kanske det låter mycket, men för mig helt jävla rimligt.

Jag kommer att käka soppor i 12 veckor.

Får äta fyra gånger om dagen.

Vanlig mat senare, fast jag använder mig då av med metod.

Mer om den berättar jag när jag har kommit så lång.

Jag har hållt på i två dagar och tänkte därför berätta lite om dom.

Dag 1

Allt har gått bra, kände mig inte speciellt hungrig.

Det blir svårare att stå emot godsaker på kvällarna.

Var inte på någon lång promenad igår, eftersom jag jobbade.

Var inte heller och tränade.

Dag 2

Idag har allt känns helt okej, men jag börjar känna hunger.

Det kanske beror på att jag dricker för lite vatten. 

Jag har lite ont i huvudet och känner mig yr.

Börjar känna att jag vill ha någonting att tugga på.

Har därför köpt sockerfria tuggummin.

Har också börjat tänka mer på mat, än vad jag gjorde igår.

Förövrigt drog jag och marielle ett träningspass.

Nu taggar jag inför en promenad.